Varför skriver jag det här nu?

Läs de två tidigare inläggen först.

Jag tror att chocken börjar släppa nu, jag börjar fatta att det är sant och skriver ner det för att minnas.

Den 22 februari har jag för mig att det då var kom våran annons ut i Dagen om att pappa gått bort och om när begravning och minnesstund är.

Min äldsta storasyster Camilla skrev en fantastisk dikt som stod med i annonsen.

Guds trogna tjänare du alltid var
Du spred glädje i ord och musik,
käre far
Det blev tomt och lite tystare här
men i himlen är det fest
för att du är där,
I evighetens salar en ny
stämma man hör
Av hela hjärtat ljuva toner
du bjuder
Från din saxofon härliga toner
det ljuder
Himelens orkester vi längtar att se
Tills vi ses igen far,
vi får lyfta blicken mot himlen
och le

så fin och så mitt i prick.